Hoppa till innehållet
Munvårdsguiden

Guide

Är tandblekning skadligt? Det här säger reglerna

Tandblekning är kosmetik med verksamma ämnen, och därför finns det gränser för hur starka produkterna får vara. Här går vi igenom vad EU-reglerna och Läkemedelsverket faktiskt säger, vad en hemmaprodukt får innehålla och vad du bör kontrollera innan du köper.

Av Munvårdsguidens redaktion Uppdaterad Så arbetar vi

Ljust badrum med marmorskiva, mässingskran och grön växt
Blekprodukter för hemmabruk får innehålla högst 0,1 procent väteperoxid. Starkare medel används via tandläkare.

Vad säger reglerna om tandblekning?

EU-direktivet 2011/84/EU sätter gränserna. Tandblekning som säljs fritt får innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid. Produkter med mer än 0,1 och högst 6 procent får bara säljas till tandläkare, och första behandlingen görs av eller under överinseende av en tandläkare. Över 6 procent är otillåtet i kosmetiska tandblekningsprodukter.

Direktivet förklarar också varför 0,1 procent är gränsen för det som säljs fritt: enligt skälen i direktivet är väteperoxid i munprodukter ingen fara om koncentrationen uppgår till högst 0,1 procent. De starkare produkterna har dessutom en varningstext: de får inte användas av personer under 18 år.

Halt väteperoxidVad som gäller
Högst 0,1 %Får säljas direkt till konsumenter
Över 0,1 % till 6 %Bara till tandläkare, inte för personer under 18 år
Över 6 %Otillåtet i kosmetiska tandblekningsprodukter

Källor: Rådets direktiv 2011/84/EU och Läkemedelsverkets rapport Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022.

Kan tandblekning skada tänder och tandkött?

Ja, om produkten används fel eller inte följer reglerna. Läkemedelsverket skriver att ämnena i tandblekningsmedel kan vara frätande och irriterande, och att tänder och tandkött kan skadas om en produkt används på fel sätt, innehåller för mycket väteperoxid eller har olämpligt pH-värde. Blekning är alltså inte riskfritt, men risken hänger på produkt och användning.

Att bleka tänderna är dock inte riskfritt eftersom ämnena i tandblekningsmedlet kan vara frätande och irriterande. Om en produkt används på fel sätt, innehåller för mycket väteperoxid eller har olämpligt pH-värde kan tänder och tandkött skadas.

Läkemedelsverket, rapporten Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022. Läs källan (kontrollerad 2026-11-04).

Rapporten visar också att det inte räcker att lita på förpackningen. Läkemedelsverket granskade väteperoxidhalt, pH och märkning hos 23 produkter på den svenska marknaden, och 83 procent hade en eller flera brister. Två produkter hade högre halt väteperoxid än vad som är tillåtet, varav den ena låg långt över gränsvärdet.

Vad skiljer blekning hemma från blekning hos tandläkaren?

Skillnaden är halten. En hemmaprodukt får innehålla högst 0,1 procent väteperoxid, medan tandläkaren får använda produkter med upp till 6 procent. Den högsta tillåtna halten hos tandläkaren är alltså sextio gånger högre än i det du kan köpa själv. Den starkare behandlingen börjar alltid hos tandläkaren, som sedan kan låta dig avsluta den hemma.

Det betyder att en hemmaprodukt som lovar samma resultat som en behandling hos tandläkaren ska läsas med viss skepsis. Varken direktivet eller Läkemedelsverket anger hur mycket en produkt med 0,1 procent bleker, så den uppgiften får du inte av myndigheterna. Vill du jämföra produkter som säljs fritt har vi samlat dem i vår guide till tandblekning hemma.

En sak till är bra att känna till: kosmetiska produkter genomgår ingen godkännandeprocess innan de släpps ut på marknaden. Ingen myndighet har alltså granskat en blekprodukt innan den hamnar i hyllan eller i en webbutik. Kontrollerna sker i efterhand, som i Läkemedelsverkets tillsyn.

Är PAP säkrare än väteperoxid?

Det finns inget belägg för det. PAP (ftalimidoperoxikapronsyra) har ingen egen gräns i EU:s kosmetikaregler, och Läkemedelsverket har inte bedömt ämnet särskilt. Myndigheten skriver om peroxidfria blekmedel i allmänhet att det inte finns någon specifik ämnesbestämmelse för dem, men att de generella kraven i kosmetikaförordningen ska uppfyllas.

Att ett ämne saknar egen gräns är alltså inte samma sak som att det är godkänt eller utrett. PAP-produkter marknadsförs ofta som peroxidfria, men det säger inget om hur de har bedömts. Någon myndighetsbedömning av PAP har vi inte kunnat hitta. Läs därför PAP-produkter med samma krav på märkning och bruksanvisning som andra blekmedel.

Vad gör du om det ilar eller svider?

Sluta använda produkten och kontakta din tandvård om det gör ont. Läkemedelsverket beskriver ämnena i blekmedel som frätande och irriterande, och tandkött kan skadas av fel produkt eller fel användning. Räkna inte med att obehag är normalt och går över av sig självt.

Har du redan känsligt tandkött kan det vara klokt att prata med tandvården innan du börjar bleka alls. För den dagliga borstningen har vi en separat jämförelse av eltandborstar för känsligt tandkött.

Hur kontrollerar du en blekprodukt innan du köper?

Börja med halten. En produkt som säljs fritt ska innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid, och det gäller även karbamidperoxid, som omvandlas till väteperoxid. Anger förpackningen en högre halt, eller ingen halt alls trots att produkten innehåller peroxid, är det en varningssignal.

Två tandborstar i trä i en glasburk mot en ljus kakelvägg
Blekning är ett tillägg. Två gånger om dagen med fluortandkräm är grunden, enligt 1177.
  • Halten: högst 0,1 procent väteperoxid, innehåll eller frigjort, för det du köper själv.
  • Säljaren: produkter med 0,1 till 6 procent får bara säljas till tandläkare. Ett erbjudande till privatpersoner med sådan halt följer inte reglerna.
  • Åldern: de starkare produkterna får inte användas av personer under 18 år. Läkemedelsverket förklarar att underlaget bara styrker säker användning hos vuxna.
  • Märkningen: märkningen var en av de tre saker Läkemedelsverket granskade, tillsammans med halt och pH. Kosmetikaförordningens krav på märkning gäller alla blekmedel, även de peroxidfria.

Vad gör mest nytta för munnen i vardagen?

Tandblekning är kosmetik. Grunden enligt 1177 och Socialstyrelsen är att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm och att göra rent mellan tänderna en gång om dagen. Det är rutinen som håller tänder och tandkött friska, och den behövs oavsett om du bleker eller inte.

Hur du lägger upp borstningen går vi igenom i så borstar du tänderna rätt. För mellanrummen finns flera hjälpmedel: vi jämför tandtråd och mellanrumsborstar och har en egen sida om vattenflossare. Besväras du av dålig andedräkt nämner 1177 bakterier på tänderna eller tungan som den vanligaste orsaken, och då kan en tungskrapa vara ett komplement.

Vanliga frågor

Får man bleka tänderna om man är under 18 år?

Produkter med mer än 0,1 och högst 6 procent väteperoxid får inte användas av personer under 18 år enligt EU-direktivet 2011/84/EU. Läkemedelsverket förklarar att underlaget bara styrker säker användning hos vuxna. Gränsen i direktivet gäller just de starkare produkterna, inte all tandkräm eller alla munprodukter.

Är det lagligt att köpa tandblekning på nätet?

Produkter som säljs direkt till konsumenter får innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid. Produkter med 0,1 till 6 procent får bara säljas till tandläkare, och över 6 procent är otillåtet i kosmetiska tandblekningsprodukter. En produkt som säljs fritt med högre halt följer alltså inte reglerna.

Är tandblekningsstrips skadligt?

Strips omfattas av samma regler som andra tandblekningsprodukter: högst 0,1 procent väteperoxid när de säljs fritt. Läkemedelsverket påpekar att blekmedel kan skada tänder och tandkött om de används fel, har för hög halt eller olämpligt pH. Följ bruksanvisningen och kontrollera halten på förpackningen.

Vad är PAP i tandblekning?

PAP (ftalimidoperoxikapronsyra) är ett blekmedel som marknadsförs som ett alternativ till väteperoxid. PAP har ingen egen gräns i EU:s kosmetikaregler, och Läkemedelsverket har inte bedömt ämnet särskilt. Produkterna ska ändå uppfylla kosmetikaförordningens allmänna krav, till exempel på märkning.

Räknas karbamidperoxid som väteperoxid?

Ja, gränsen gäller även ämnen som frigör väteperoxid. Läkemedelsverket skriver att karbamidperoxid omvandlas till väteperoxid och att den som säljer produkten måste veta hur mycket som omvandlas, så att mängden håller sig inom gränsvärdena.

Priserna hämtades från butikernas egna produktdata 2026-11-04. Butiken kan ha ändrat pris eller kampanj sedan dess, och priset vid köptillfället gäller.